Min sambo sover. Tror inte han reflekterar för en sekund vad det är för dag, vad denna dag hade kunnat bli och betyda. Idag är det BF. Idag skulle vårt barn fötts (om den velat komma efter hur dom räknat).
Fy f-n.
Jag är så ledsen. Hur kan man sakna någon så mycket som man aldrig träffat? Jag hann aldrig känna någon spark. Jag fattar det inte. Jag går vidare (tror jag) men så slår allt till igen, sorgen, ilskan, frustrationen, rädslan och maktlösheten.
Jag vill vara i kontroll inte bli kontrollerad. Min sambo verkar ha gått vidare... Varför kan inte jag?
